Efter den unga kejsarinnans död beordrade härskaren att 12 unga kvinnor från olika delar av hans imperium skulle föras till palatset för att ”tjäna” honom. Men redan efter den första natten som han tillbringade ensam med dem blev tjänarna som öppnade dörrarna till de kejserliga gemakena på morgonen förskräckta över det de såg där inne 😱
Efter den unga kejsarinnans död sjönk hela palatset i sorg. Åtminstone såg det ut så utifrån. På gatorna sänkte människor sina huvuden, festbelysningen släcktes på torgen och i templen brann ljus dag och natt. Men ingen sörjde så uppriktigt som imperiets vanliga invånare. De älskade sin kejsarinna av hela sitt hjärta.
Den unga härskarinnan var vänlig, rättvis och försökte alltid hjälpa de fattiga. Hon öppnade barnhem, delade ut spannmål under hungersnöder och lyssnade ofta personligen på vanliga människors klagomål. Många sade att det var tack vare henne som det väldiga imperiet ännu inte hade förvandlats till en plats av rädsla och förtvivlan.
Men hennes make var hennes raka motsats.
Kejsaren betraktades som en av de grymmaste härskarna i sin tid. Till och med hans egna rådgivare var rädda för honom. För det minsta misstag kunde han beordra att någon kastades i fängelse, beröva en hel familj dess egendom eller låta avrätta en oskyldig människa. Folket hatade honom, men ingen vågade säga det högt.
Med tiden började kejsaren lägga märke till något som gjorde honom alltmer rasande.
Vart än kejsarinnan gick möttes hon av leenden. När kejsaren färdades genom gatorna försökte invånarna undvika hans blick. Men så fort kejsarinnan visade sig samlades skaror av glada människor omkring henne.
För varje år växte hans avund.
Sedan inträffade något som man helst inte talade om i palatset.
En dag blev den unga kejsarinnan plötsligt sjuk. Allt gick alldeles för snabbt. De bästa läkarna kunde inte hjälpa henne, och några dagar senare fick hela imperiet höra den fruktansvärda nyheten om hennes död.
Många viskade att sjukdomen hade kommit alltför plötsligt och att kejsaren låg bakom allt. Men ingen hade några bevis.
Bara några veckor efter begravningen samlade kejsaren sina tjänare och gav dem en ny order.
— För hit de tolv vackraste och yngsta kvinnorna från hela mitt imperium. Jag ska välja mig en ny hustru.
Ordern verkställdes omedelbart.
Soldater skickades ut till olika provinser. Några veckor senare började vagnar med unga kvinnor anlända till palatset. Vissa var köpmännens döttrar, andra kom från adliga familjer och några kom från små byar.
Ingen vågade vägra. Men alla visste mycket väl vad som pågick i palatset.
Kvinnorna hade redan hört rykten om härskarens grymma natur. Många grät under hela resan. Några försökte övertala soldaterna att låta dem återvända hem. Andra bad till gudarna och hoppades på ett mirakel.
När alla tolv kvinnorna hade samlats i palatset fördes de genom enorma portar, långa korridorer och praktfulla salar dekorerade med guld och ädelstenar.
Men lyxen kunde inte dölja rädslan. Var och en av dem förstod att hon hade hamnat i en fälla.
På kvällen anordnade kejsaren en stor festmåltid. Musiker spelade musik, tjänare bar fram dyrbara rätter och härskaren själv satt på en hög tron och betraktade kvinnorna noggrant.
Hans blick fick många av dem att känna sig obekväma. När festen var över fördes kvinnorna till ett stort rum inne i palatset. En stund senare kom kejsaren själv in.
De tunga dörrarna stängdes. Vakterna tog plats utanför.
Sedan blev allt tyst.
Ingen visste vad som hände där inne. Natten verkade oändligt lång.
Senare erkände några tjänare att de hade hört dämpade röster bakom dörrarna. Någon sade att han hade hört ett gräl. Andra försäkrade att de hade hört gråt.
Men ingen vågade kontrollera saken. Kejsaren hade förbjudit alla att störa honom före morgonen.
När de första solstrålarna nådde palatset gick överhovmästaren tillsammans med flera tjänare fram till de kejserliga gemakena.
Vakterna öppnade dörrarna.
Men det de såg där inne fick alla att stelna av skräck. 😱😳 Fortsättningen på berättelsen finns i den första kommentaren 👇👇
På golvet låg kejsaren själv. Han skulle aldrig mer kunna skada någon.
Rummet var i fullständig oordning. Välta bord, utspridda tyger och krossat porslin låg överallt.
Och mitt i rummet stod de tolv kvinnorna. Ingen av dem såg längre rädd ut. Tvärtom – för första gången på länge fanns det ingen rädsla i deras ögon.
Senare visade det sig att kvinnorna under natten hade talat med varandra och förstått att var och en av dem hade förlorat någon på grund av härskarens grymhet. En hade fått sin far avrättad, en annan hade blivit av med sitt hem och en tredje hade fått sin bror skickad till hårt tvångsarbete.
De hade alla blivit offer för samma man.
Då bestämde sig kvinnorna för att de inte längre skulle låta honom förstöra andras liv.
Den natten förenade de sig och gjorde det som tusentals människor i hela imperiet inte hade vågat göra under många år.
Nyheten spreds genom landet med otrolig hastighet.
När invånarna fick veta vad som hade hänt blev många för första gången på många år verkligen glada.
Och de tolv kvinnorna blev för alltid ihågkomna av folket som dem som befriade imperiet från en grym härskare.
Detta är inte ett historiskt faktum utan ett resultat av vår fantasi, skapat för en fiktiv berättelse.
