En kvinna kallade på flygvärdinnan och klagade på mig – men bara några minuter senare ångrade hon djupt vad hon gjort 😨😲
Jag förstod att jag inte såg ut som mitt bästa jag. Feber, frossa, torrhosta – allt slog till precis före flyget. Men att avboka resan var omöjligt: biljetterna var köpta, hotellet betalat, möten bokade. Jag var tvungen att samla mig och kliva ombord.
Jag satte mig tyst vid fönstret och försökte att inte störa någon. Tog fram vatten, lade näsdukar bredvid mig och förberedde mig på några så lugna timmar som möjligt.
Men bara tio minuter efter start hördes en upprörd röst i kabinen:
— ”Det här är outhärdligt! Han hostar hela tiden! Jag behöver inte stå ut med det här!”
En kvinna i femtioårsåldern, som satt på andra sidan gången, vände sig helt mot mig och började skrika:
— ”Är du smittsam? Varför gick du ens ombord?!”
Jag försökte svara lugnt:
— ”Förlåt, jag ska försöka vara tystare. Jag ska ta medicin. Du kan sätta på hörlurar om ljudet stör dig…”
— ”Jag tänker inte sätta på mig något! Det här är min semester och du förstör allt!” – skrek hon gällt, vilket fick alla passagerare att titta.
En minut senare tryckte hon på knappen för att kalla på flygvärdinnan.
En ung flygvärdinna kom fram med ett ansträngt leende:
— ”God dag, vad har hänt?”
Kvinnan reste sig nästan:
— ”Han hostar! Han är sjuk! Ni måste göra något! Jag har betalat för min biljett!”
Flygvärdinnan nickade artigt och gick iväg. Några minuter senare kom hon tillbaka, nu med allvarligt ansiktsuttryck. Uppenbarligen hade hon talat med kaptenen. Då ångrade kvinnan att hon ens kallat på henne. 😲 Fortsättning i första kommentaren 👇👇
— ”Eftersom vi inte kan äventyra flygsäkerheten och passageraren inte mår bra, vill vi lösa detta på ett så bekvämt sätt som möjligt för alla… Du kan helt enkelt byta plats.”
Kvinnan rodnade genast och började skrika:
— ”Jag tänker inte byta plats på grund av honom! Jag har betalat för den här platsen!”
Flygvärdinnan vände sig till mig och sa lugnt:
— ”Vi kan flytta dig, om du inte har något emot det. Det finns en ledig plats…”
— ”Självklart, flytta mig! Jag vill inte lyssna på det här hela flygresan!” – sa kvinnan, nöjd.
Jag nickade:
— ”Okej. Om det hjälper så har jag inget emot det.”
— ”Utmärkt,” sa flygvärdinnan. ”Den enda lediga platsen är i business class. Där kan du vila. Du får även middag och dryck. Följ med mig, tack.”
Jag reste mig upp, och ett ögonblick blev det helt tyst i kabinen.
När jag gick förbi kvinnan såg jag i ögonvrån hur hennes ansikte först stelnade, sedan förvreds av ilska och avund. Hon mumlade något, men ingen lyssnade längre.
Jag satte mig i en bred fåtölj, fick en filt, varmt te med honung och senare en väldoftande middag. Framför mig väntade några timmar av lugn och komfort.
