En ung tjej i korta shorts försökte få min mans uppmärksamhet – jag var tvungen att lära denna hemriverska en läxa 😱😱
Min man och jag hade länge drömt om en semester, men det hade aldrig blivit av. Och så – ett mirakel! – lyckades vi få några dagar ledigt. Flygbiljetterna köpte vi bokstavligen i sista minuten, så vi fick platser i olika rader. Det gjorde mig inte så mycket – det viktiga var att vi skulle få tid tillsammans vid havet. Att sitta isär i ett par timmar var ingen stor sak.
Jag går in i planet och letar efter min plats. När jag går förbi min man ser jag i ögonvrån vem som sitter bredvid honom: en ung kvinna på kanske tjugo år, i ultrakorta jeansshorts, klarrött läppstift och ögonfransar som solfjädrar.
Jag är inte den svartsjuka typen, så jag log bara för mig själv: ”Okej, låt henne sitta där.”
Men ungefär en halvtimme in i flygningen märkte jag att hon betedde sig… låt oss säga, lite väl frispråkigt.
Hon viskade något flirtigt till min man, skrattade åt varje sak han sa, även om han svarade kortfattat. Då och då rörde hon “av misstag” vid hans hand, bad honom räcka henne vatten eller ta upp väskan under sätet.
Min man uppförde sig som en gentleman, men helt utan intresse. Allt hade varit okej, om hon inte plötsligt lagt upp sina långa ben på ryggstödet framför – precis framför min mans ansikte – som om hon medvetet ville visa varje linje av sin kropp.
Då fick jag nog. Jag tänkte inte tolerera mer och bestämde mig för att ge henne en rejäl läxa. 😢 Fortsättning i första kommentaren 👇👇 Kvinnor, har ni varit med om något liknande? Hur reagerade ni?
Jag reste mig, gick långsamt nerför gången med en plastmugg kaffe i handen. Jag kom fram till deras rad, log mot min man och gav honom en puss på kinden. Men samtidigt… ”missbedömde” jag rörelsen med handen.
— Oj… förlåt mig — viskade jag nästan, när en het droppe kaffe landade rakt på hennes lår.
Tjejen hoppade upp som om hon blivit stucken.
— Är du galen?! — skrek hon så högt att folk runtomkring vände sig om. — Det här är mina nya shorts!
Jag log fortfarande vänligt och svarade:
— Ja, jag lade märke till shortsen. Du har visat upp dem så flitigt under hela flygningen att det var svårt att inte se dem. Kanske kan du nu sitta lite mer anständigt?
Hon frustade, tog upp ett par träningsbyxor ur väskan och gick ljudligt till toaletten för att byta om.
Min man tittade på mig som för att säga: ”Du är omöjlig.” Jag satte mig på min plats och öppnade för första gången under flygningen lugnt en tidning.
