På flyget la killen bakom mig plötsligt sin smutsiga fot rakt på mitt armstöd — och jag var tvungen att ge honom en lektion i hyfs

På flyget la killen bakom mig plötsligt sin smutsiga fot rakt på mitt armstöd — och jag var tvungen att ge honom en lektion i hyfs 😲😢

På flyget la killen bakom mig plötsligt sin smutsiga fot rakt på mitt armstöd — och jag var tvungen att ge honom en lektion i hyfs

Flyget hade just nått sin marschhöjd. Jag satt bekvämt vid fönstret, hade satt på mig hörlurarna och tagit fram min bok. Allt var lugnt, tills något kallt och obehagligt rörde vid mitt armstöd.

Jag vände mig långsamt om — och stelnade till. På mitt armstöd låg en smutsig fot i en vit, men sedan länge grånad strumpa.

— Hallå! — utbrast jag upprört. — Vad håller du på med?!

Killen bakom mig brydde sig inte ens om att ta bort foten. Utan att lyfta blicken från sin tidning svarade han slött:
— Ta det lugnt, gumman. Det är bara lite trångt här.

— Trångt? Det är väl ingen ursäkt för att trycka upp fötterna överallt! — sa jag skarpt och kände hur irritationen steg.

Han tittade äntligen på mig, flinade och sa, utan att flytta foten:
— Om du inte gillar det, gå till business class. De säger att det finns mer plats där.

Några passagerare vände sig om. Jag kände hur ansiktet hettade.
— Vill du att jag ska hämta en kudde åt dig också? Eller kanske ge dig en pedikyr?

Han fnös.
— Du är alldeles för nervös. Slappna av, jag skadar ju ingen.

På flyget la killen bakom mig plötsligt sin smutsiga fot rakt på mitt armstöd — och jag var tvungen att ge honom en lektion i hyfs

— Nej, bara mitt armstöd med din strumpa, — muttrade jag. — Bra start på flygresan.

Jag tog ett djupt andetag och bestämde mig för att inte göra en scen. Istället tänkte jag ge honom en lektion i hyfs han aldrig skulle glömma 🤔🫣 Fortsättning i första kommentaren 👇👇

Jag bad flygvärdinnan att ta med en kopp te — hett, svart, utan socker.

Några minuter senare stod koppen på brickan. Jag kände åter hur hans häl nuddade min armbåge.

Jag vände mig långsamt om, log och sa lugnt:
— Du vet, du hade rätt… man borde verkligen slappna av.

Och sedan, som av en ren slump, välte jag koppen med det heta teet rakt över hans fot.

— Aaaah! Är du galen?! — skrek han och drog snabbt undan benet.

På flyget la killen bakom mig plötsligt sin smutsiga fot rakt på mitt armstöd — och jag var tvungen att ge honom en lektion i hyfs

— Oj, förlåt, — sa jag med den mest oskyldiga minen i världen. — Det är bara så trångt här… du förstår säkert.

Passagerarna försökte hålla sig för skratt. Till och med flygvärdinnan, som gick förbi, gav mig en diskret blinkning.

Resten av flygningen satt killen tyst, med båda fötterna prydligt under stolen.
Lektion i hyfs — avklarad.