De här siamesiska tvillingsystrarna föddes sammanvuxna vid huvudet och delar en gemensam hjärna 😱 Läkarna var övertygade om att de inte skulle överleva ens ett dygn, men de klarade sig – och nu är de 19 år 😨 Tack vare att deras hjärnor är sammankopplade, kan de känna varandras smärta, känna smaken av mat den ena äter och till och med läsa varandras tankar 😲😲
Hur systrarna ser ut idag visades i den första kommentaren 👇👇
År 2006, i den kanadensiska provinsen British Columbia, inträffade en händelse som för alltid förändrade en familjs liv och väckte stort intresse i den globala vetenskapsvärlden.
I familjen Hogan föddes siamesiska tvillingar – två flickor sammanvuxna vid huvudet. De fick namnen Tatiana och Krista.
Fallet var inte bara sällsynt – det var unikt. Flickorna var inte bara förenade vid skallarna, utan hade i princip en gemensam hjärna.
Inom medicinen sker detta i ett av 2,5 miljoner födslar – sådana tvillingar kallas för ”kraniopager”. Oftast dör barn med denna diagnos inom det första dygnet, och bara cirka 20 % har en chans att överleva.
Tatiana och Krista klarade sig, och läkarna och forskarna blev djupt imponerade.
Det mest speciella med systrarna är en så kallad thalamisk bro – en nervförbindelse mellan deras thalamusregioner i hjärnan.
Även om varje flicka har sin egen hjärna, var kopplingen så stark att separation var omöjlig.
Denna koppling gav dem en otrolig förmåga: de kunde känna varandras smärta, uppleva smaken av det den ena åt och till och med känna varandras önskningar.
Men Tatiana och Krista är inte en och samma person – de är två olika individer. Tatiana är lugnare och mer eftertänksam, medan Krista är energisk, känslostyrd och impulsiv.
Föräldrarna gjorde allt för att ge dem ett så rikt liv som möjligt.
De fick simlektioner med en personlig tränare och ett specialbyggt tandemcykel konstruerades, som de lärde sig köra med stor skicklighet.
De kunde till och med springa tillsammans, med rörelser som var perfekt samordnade för att stötta varandra.
Men det fanns också svårigheter. När det var dags för förskola blev det tydligt att inte alla föräldrar var redo för att deras barn skulle umgås med så ”speciella” tvillingar.
Senare började de i en vanlig skola. På grund av hjärnans utveckling hade de en viss fördröjning i inlärning, men de lärde sig ändå läsa, skriva och räkna.
