En gravid kvinna blev plötsligt dålig på gatan, men ingen kom till undsättning. På sjukhuset upptäcktes något mycket hemskt. 😱😱
På en trafikerad gata stannade en gravid kvinna plötsligt. Hon vacklade till, höll handen mot magen och sjönk långsamt ner på knä. Fotgängarna backade undan, men ingen gick fram.
– Nu börjar dramat, mumlade någon i kön utanför kaféet.
– Hon kanske bara blev yr, sa en annan.
– Eller så är det en bedragare igen, fnös en kvinna i kappa medan hon tog fram mobilen för att filma.
Ingen rörde sig. Bara jag tog ett steg fram. Inte för att jag visste vad jag skulle göra – jag kunde bara inte stå och se på. Hennes ansikte var blekt som papper, läpparna darrade.
– Hur mår du? frågade jag och gick ner på knä bredvid henne.
Hon kunde inte tala. Värkar? Svimning? Smärta? Jag visste inte. Bakom mig hörde jag:
– Nu kommer han råna henne och framstå som hjälte.
– Hörru! Rör henne inte, idiot! Hon kanske har någon smitta!
Jag lyssnade inte. Jag lyfte upp henne i mina armar, tog henne till bilen och körde till närmaste sjukhus. Där upptäcktes något mycket skrämmande och hemskt. 😱😱 Fortsättning i första kommentaren 👇👇
I väntrummet snurrade allt.
Läkarna sprang fram. Minuterna kändes som en evighet. Sedan kom en läkare fram:
– Ni kom i rätt tid. Kvinnan hade en livmoderruptur. Vi opererar genast. Utan er hade hon inte överlevt. Inte barnet heller.
Jag stod där chockad. Kände varken armar eller ben.
Två dagar senare gick jag till rummet med blommor, tänkte bara glädjas med henne. Men när jag kom in, började kvinnan gråta.
– Du… du förstår inte… viskade hon. – Det här är mitt femte barn. Fyra dog i magen. Det här är den enda som överlevde. Jag hade redan tagit farväl. Och du… du är en ängel.
Jag satte mig bredvid henne. Barnet sov i vaggan. En flicka. Rosa, varm, levande.
– Vad har du döpt henne till? frågade jag.
Kvinnan log genom tårarna:
– Hopp. Efter dig.